Det finns än så länge inte någon allergivaccination mot födoämnesallergier.

Allergivaccination kan, likt andra läkemedel, ge biverkningar, till exempel lokala reaktioner som klåda eller svullnad. Vid frågor eller besvär bör man kontakta läkare.

Allergivaccination kan ges som sprutor (injektioner), men också som tabletter. Behandlingen skiljer sig från tillfälliga steroidinjektioner som används för symtomlindring.

Behandlingen kan minska symtom vid pollenallergi och göra kroppen mindre känslig för pollen. Effekten varierar mellan individer.

Allergivaccination kan vara aktuellt för personer med allergi, till exempel pollenallergi, som inte får tillräcklig effekt av symtomlindrande behandling. Bedömning görs alltid av läkare.

Behandlingen pågår vanligtvis i tre år. Effekten utvecklas gradvis och kan variera mellan individer.

Allergivaccination, även kallad allergen immunterapi, är en behandling där kroppen gradvis vänjs vid det allergen som orsakar besvär. Syftet är att minska symtomen över tid.

Det är alltid viktigt att förbereda sig inför ett läkarbesök och det är inte alltid lätt att komma ihåg alla frågor som man vill ställa till läkaren.

Här hittar du förslag på frågor som du kan ställa till din läkare om du funderar på hur din allergi påverkar dig och undrar om vilken eller vilka behandlingar som kan vara lämpliga för dig. Lägg gärna till ytterligare frågor som känns relevanta för dig och ta med inför ditt nästa läkarbesök.

9 frågor till din läkare

Nässpray med kortison (nasala steroider) brukar användas när antihistamin inte räcker till för att lindra allergisymptomen. En nackdel med kortison är att det tar tid innan effekten blir kännbar. Och det måste tas regelbundet Den vanligaste biverkningen till nässpray med kortison är näsblod. Fördelen är att medicinen bara verkar lokalt i näsan utan att påverka resten av kroppen. Vid svår allergi kan kortison även ges som tabletter men påverkar då hela kroppen med ökad risk för biverkningar. Tidigare gavs även kortison med injektioner men det rekommenderas inte längre på grund av långsiktiga biverkningar.

En del antihistaminer kan ibland orsaka trötthet, dåsighet och huvudvärk. Nässpray och ögondroppar med antihistaminer kan ibland irritera slemhinnorna när man tar medicinen men annars är det ovanligt med biverkningar bland moderna antihistaminläkemedel. De flesta anses säkra både när man är gravid och ammar. Om du får biverkningar eller inte blir besvärsfri av dina antihistaminer är det viktigt att du pratar med din läkare om andra alternativ. Alla reagerar olika på olika mediciner och även om du inte blir bra av en sort är det mycket möjligt att du kan bli hjälpt av en annan behandling.

Symtomlindrande medicin kommer i olika former – tabletter, nässpray och ögondroppar. Vid lindrig allergi är antihistamintabletter en av de vanligaste allergimedicinerna som de flesta brukar prova. Antihistamin brukar lindra symptom som nästäppa, rinnsnuva, nysningar och klåda i näsa och ögon. När inte behandling med antihistamin räcker finns nässpray med kortison och när det inte heller räcker finns kortisontabletter.

Det första rådet är ofta att undvika det som du är allergisk mot. Det är tyvärr nästintill omöjligt att undvika pollen. Det finns idag olika sätt att behandla allergi beroende på svårighetsgrad. Det finns allergimedicin som lindrar symptom (både receptfria men även receptbelagda läkemedel), och vid svårare pollenallergi finns även allergivaccination, som både lindrar symptom men även behandlar grundorsaken till allergin.

Allergiker som upplever sina allergisymptom som besvärande trots att de tar bästa möjliga symptomdämpande allergimedicin bör erbjudas allergivaccination av sitt landsting. Allergivaccination brukar ges till personer som inte lindras optimalt av sin vanliga allergimedicin. Behandlingen ges även när allergierna påverkar patientens sociala liv eller arbetsliv. En del är allergiska mot exempelvis både björk- och gräspollen, så att hela våren och sommaren förstörs. Man kanske stöter på djur hos släkt och vänner eller tvingas stanna hemma från jobb eller skola för att andra har djur hemma. Även de som har drabbats av en livshotande reaktion vid bi- eller getingstick, brukar erbjudas behandlingen.

Behandlingen går till så att du får sprutor eller tabletter med det ämne som du är allergisk mot. Inledningsvis ges veckovisa injektioner med små doser och därefter höga doser var sjätte vecka i tre till fem år, för att bygga upp ett långvarigt skydd. Om du får allergivaccination i tablettform tar du en tablett om dagen under 3 år.

Det finns en stark koppling mellan allergi och astma då andningsvägarna hänger samman. Det är därför vanligt att patienter med allergi först upplever besvär från näsa och ögon men i ett senare skede av sin sjukdomsutveckling får astmabesvär. Det är vid kvalsterallergi visat att allergivaccination kan hjälpa patienter att få bättre kontroll över sin astma. Vidare är det visat att barn med hösnuva som fått allergivaccination i lägre utsträckning får astmasymtom jämfört med barn som fått enbart symtomatisk behandling.

Effekten kommer vanligtvis efter några månaders behandling. Du som påbörjar behandlingen på hösten eller vintern, kommer att få effekt följande pollensäsong. Ju tidigare innan pollensäsongen behandlingen startar, desto bättre effekt får du av allergivaccination redan första säsongen.

Allergivaccination behandlar orsaken till allergin. När du behandlas med allergivaccination minskar eller förhindrar du helt de allergiska besvären i t ex ögon, näsa och lungor. Denna behandling kan därför förbättra livskvaliteten för allergiker. Fler allergiker som blir av med allergin eller får minskade besvär innebär också en förbättrad samhälls- och landstingsekonomi till följd av minskad sjukfrånvaro och färre läkarbesök.

Pollen (gräs och lövträd), pälsdjur (katt och hund), bi- och getinggift samt kvalster.

Allergivaccination är idag den enda behandlingen som påverkar orsaken till allergi och har potential att bota sjukdomen. Den botar inte alla till 100 %, men de allra flesta blir bättre och behöver mindre av sin vanliga medicin.

Har du en allergi, är det lätt att nya allergier eller astma utvecklas. Att allergivaccination kan motverka utveckling av astma har endast visats i studier där injektionsbehandling använts.

Vanlig symptomlindrande allergimedicin behandlar bara symptomen. Allergivaccination behandlar orsaken till allergin och gör att du får förutsättningar att reducera mängden allergisymptom och ibland bli helt och hållet besvärsfri från symptomen.

Nej, inte om du är allergisk mot björk, gräs eller kvalster, då kan du ta vaccinet i tablettform. Du tar en tablett dagligen i tre år.

Avslutad behandling ger kvarvarande effekt i flera år. I vetenskapliga studier har man sett effekt i upp till sju år efter avslutad behandling med injektioner. Längre än så har man inte kontrollerat. Allergivaccination i tablettform är en nyare behandlingsform och det finns publicerade data som visar att även allergivaccination i tablettform har bibehållen effekt efter avslutad behandling.

Vid ett stick är det viktigt att snabbt ta bort gadden, då den kan fortsätta spruta in gift. Detta gör du enklast med en pincett eller nål. En fästingborttagare kan även användas för att få bort så mycket som möjligt av gadden. Det är viktigt att inte trycka på sticket då detta kan driva giftet djupare in i huden.
Det kan även vara klokt att försöka ta reda på vad du blivet stucken av. Om insekten dog efter sticket kan du ta en bild på den. Om du senare får en allergisk reaktion och vet vilken sorts insekt du har blivit stucken, är det lättare för en läkare att ställa en diagnos.

I Sverige dör ungefär 1-3 personer från bi- eller getingstick varje år. En adrenalin-injektor kan vara avgörande för att överleva en allvarlig allergisk reaktion.

Vanligtvis försvinner smärtan från ett stick inom några timmar, men i vissa fall kan du ha känna obehag i flera dagar. Detta beror dels på var på kroppen du blivit stucken och hur känslig du är mot insektens allergen. Vid en allergisk reaktion kan svullnad och rodnad pågå i dagar.

Insektsallergi kan uppstå mot en rad olika insekter. I Sverige är det vanligast med allergi mot bi- och geting, men även humlor, myggor och kackerlackor kan orsaka allergi.

Vid ett stick uppstår ofta rodnad och svullnad. Ibland går det att se ett ingångshål där biet eller getingen satt sin gadd. Ofta syns gadden som en mörk prick i ingångshålet.

När man har korsallergi reagerar man på födoämnen som liknar det man är allergisk emot. Det beror på att immunsystemet inte kan skilja på ämnet som man är allergisk mot och andra ämnen. Vid pollenallergi är det vanligt med korsallergi och allra vanligast är det vid björkpollenallergi. Risken för korsallergi ökar om man är allergisk mot flera pollensorter t ex björk och gräs och om man har svår allergi.

Många som är allergiska mot björkpollen reagerar även mot andra lövträd, såsom hassel, al, bok, avenbok och ek. Detta är också exempel på korsreaktioner och gör att pollensäsongen för många kan bli väldigt lång.

Dina övre och nedre luftvägar, (näsa och lungor) sitter ihop. En inflammation som orsakas av en allergisk reaktion i näsan, kan sprida sig ner till dina lungor och orsaka astma.

De flesta grässorter blommar under högsommaren och släpper pollen i måttliga eller höga halter. Allra högst pollenhalt är det under varma, torra dagar med svag vind. Om du reagerar på en typ av gräspollen är du oftast känslig mot flera. I värsta fall kan du ha allergisymptom från april till oktober.

Det beror på var man bor i Sverige från mitten på mars i söder till juni i norr. Det är vanligt att man även är känslig mot al och hassel när man har björkpollenallergi. De blommar tidigare och ibland kan al- och hasselpollen förekomma redan i januari, februari.

Björkpollenallergi är en av de vanligaste allergierna i Sverige. Säsongen är kort och intensiv, men många med björkpollenallergi får också besvär av pollen från al och hassel som blommar tidigare än björken.

En av fyra svenskar har pollenallergi med besvär från ögon och luftvägar? Det är vanligast att man är allergisk mot björk- och gräspollen.

Pollensäsongen kan delas in i tre perioder; först våren då lövträden blommar, därefter sommaren med gräspollen och slutligen sensommaren/hösten som är säsong för gråbo.

Tyvärr vet man inte varför en del blir allergiska, men man vet att arv har betydelse och ökar risken för allergi. Det är vanligt att flera i samma familj har pollenallergi. Besvären börjar ofta i skolåldern eller hos unga vuxna och avtar ofta efter medelåldern.

Immunförsvarets uppgift är att skydda kroppen mot bakterier, virus, svampar och parasiter. Hos en del reagerar immunförsvaret även på ämnen som normalt är ofarliga. Det är det som kallas allergi.

I Sverige finns det 20 st mätstationer spridda över landet.  Följ prognosen här

På pollenkoll hittar du information om pollenprogoner. I appen pollenkoll kan du ta del av pollenprognoser men även många andra smarta funktionaliteter finns att tillgå. Läs mer om pollenkolls app

De vanligaste symtomen vid pollenallergi som även kallas för hösnuva, är besvär från ögon och näsa. Allergi orsakar också trötthet, vilket ofta är väldigt påfrestande. Det spelar ingen roll om du är allergisk mot trädpollen eller gräspollen – symtomen är desamma.

Upprepade nysningar, nästäppa och rinnsnuva kan vara symtom på pollenallergi. Dessutom kanske ditt barn kämpar med rinnande, röda och kliande ögon. Det här är symtom som liknar de vid vanlig förkylning och det är lätt att ta fel och tro att barnet är förkylt. Om symtomen inte ger med sig och försämras vissa tider på året, så kan det vara allergi.

Du har allergi eftersom din kropps immunsystem felaktigt tolkar ett ämne, t ex pollen, som något skadligt för kroppen. Din kropp har fel, pollen är inte skadligt. Men eftersom kroppen tror att pollen är skadligt startar en försvarsreaktion som innebär att histamin utsöndras varje gång som du stöter på pollen. Det är då du får allergiska symptom.